good charlotte 29 maj
Here I am on the phone again and...
Awkward silences on the other end
I used to know the sound of a smile in your voice
But right now all I feel is the pain of fighting starting up again
All the things we talk about
You know they stay on my mind, on my mind
All the things we laugh about
they'll bring us through it every time,
After time, after time
Don't say a word,
Just give me a sign
Say anything, say anything
Please don't walk away,
If you just give me a sign
Say anything, say anything
If you just stay with me we can make it through
When will you laugh again,
laugh like you did
Awkward silences on the other end
I used to know the sound of a smile in your voice
But right now all I feel is the pain of fighting starting up again
All the things we talk about
You know they stay on my mind, on my mind
All the things we laugh about
they'll bring us through it every time,
After time, after time
Don't say a word,
Just give me a sign
Say anything, say anything
Please don't walk away,
If you just give me a sign
Say anything, say anything
If you just stay with me we can make it through
When will you laugh again,
laugh like you did
talk about it?
man hör hela tiden att det känns bättre när man har pratat om det. men jag tror inte det. det känns bara jobbigt att tänka på det, jag vet inte om jag orkar prata om det. jag vill inte prata om det. det är lättare att bara skriva om hur jag känner. det är så skönt att bara skriva allt som kommer upp i ens tankar.
don't break my heart
det känns som att jag inte kan prata med någon.. alla försöker säkert att förstå, men va fan ingen förstår ändå. de säger att man kan prata med dem om man behöver men det blir händer ju aldrig så att de vill lyssna eller jo visst men de förstår iaf inte för de vet inte ett jävla skit om hur jag känner. man vill prata ut men jag tycker att det skit jobbigt att prata om det, om allt. jag skulle vilja ha någon som tvingade mig att prata om det eller någon som kunde hjälpa en att må bättre. ingen märker att jag inte är som jag brukade, ingen ser att jag mår som jag gör, ingen känner det jag känner. ibland önskar jag bara att man kunde spola förbi all skit.
om någon frågar dig "hur mår du?", och du svarar "nej, jag mår inte så bra". hur många tror du verkligen skulle bry sig? visst dem säger "varför då?" men sen då?
a place in my heart
om någon frågar dig "hur mår du?", och du svarar "nej, jag mår inte så bra". hur många tror du verkligen skulle bry sig? visst dem säger "varför då?" men sen då?
a place in my heart
fundering
just nu är klockan 04.17 och har precis tvättat bort sminket. kom hem från sofia för en liten stund sen, lagfest eller något i den stilen var det. jag gick hem från sofia, jag kände för att ta en promenad istället för att hoppa på biken. och jag funderade jätte mycket...
egentligen, vad är det för mening med livet? jag förstår inte, jag skulle verkligen vilja veta hur det är att bara dö. bara försvinna. har man några tankar? kommer man till ett nytt ställe? eller försvinner man bara? tänk om man bara kunde försvinna... jag är inte bra på någonting, jag är inte särskilt rolig och hur vet man vems en riktig vänner är? sen är det en sak till som håller mig tillbaka. men det vill jag helst inte skriva om fast att det egentligen skulle vara hur skönt som helst att skriva av sig om det, det tynger ner mig så fruktansvärt. Men ingen märker det, alla tror att det är frid och fröjd. ingen vet hur jag känner mig inombords. det syns inte men det känns..
jag ville skriva av mig lite grann men jag undrar så mycket och funderar så mycket, men jag får aldrig några svar. varför ska man gå på jorden och leva ett liv om man inte kan va lycklig?
du förstår inte hur mycket jag tänker på dig, almost every fucking day
egentligen, vad är det för mening med livet? jag förstår inte, jag skulle verkligen vilja veta hur det är att bara dö. bara försvinna. har man några tankar? kommer man till ett nytt ställe? eller försvinner man bara? tänk om man bara kunde försvinna... jag är inte bra på någonting, jag är inte särskilt rolig och hur vet man vems en riktig vänner är? sen är det en sak till som håller mig tillbaka. men det vill jag helst inte skriva om fast att det egentligen skulle vara hur skönt som helst att skriva av sig om det, det tynger ner mig så fruktansvärt. Men ingen märker det, alla tror att det är frid och fröjd. ingen vet hur jag känner mig inombords. det syns inte men det känns..
jag ville skriva av mig lite grann men jag undrar så mycket och funderar så mycket, men jag får aldrig några svar. varför ska man gå på jorden och leva ett liv om man inte kan va lycklig?
du förstår inte hur mycket jag tänker på dig, almost every fucking day